Eric Bernhard Karlsson 1880–1968
Kön: Man Levnadsålder: 88
Levnadsbana (Karta)
| Född | 1880-04-19 Bröstorp 2:2, Tving, Blekinge län1 |
| Bosatt (0–27) | från 1880-04-19 till 1907-09-13 Bröstorp 2:2, Tving, Blekinge län2,3,4 |
| Modern Hanna Eriksdotter dör (14) | 1894-12-22 Bröstorp 2:2, Tving, Blekinge län5 |
| Gift (27) med Emma Carolina Gustafsdotter (1886–1936) | 1907-07-13 Augerum, Blekinge län6 |
| Bosatt (27) | från 1907-09-13 Bröstorp 2:2, Tving, Blekinge län4,7,8 |
| Dottern Marta Karlsson föds (28) | 1908-04-30 Bröstorp 2:2, Tving, Blekinge län |
| Dottern Elin Karlsson föds (32) | 1913-03-18 Bröstorp 2:2, Tving, Blekinge län |
| Fadern Karl Andersson dör (45) | 1925-06-28 Bröstorp 2:2, Tving, Blekinge län9 |
| Makan Emma Carolina Gustafsdotter dör (56) | 1936-09-16 Bröstorp 2:2, Tving, Blekinge län10 |
| Bosatt (59–ca 73) | från 1939-09 till 1953 Bråstorp 1:10, Tving, Blekinge län11,12 |
Skriven här även: Hushållerska Elin Johanna Gustafsson född 1889-06-12 i Fridlevstad. Kallades Hanna. | |
| Bosatt (ca 73) | från 1953 Tving 5:33, Tving, Blekinge län13 |
Skriven från 1959 här även: Helga Maria Karlsson född 1891-10-27 i Tving, hushållerska Tidigare mantalsskrivning 1947: Tving, Blekinge län, Padderyd 1:7 1959: Tving, Blekinge län, Tving 5:33 | |
| Död (88) | 1968-04-27 Tving 5:33, Tving, Blekinge län |
Familjeanteckningar
Den 13 juli 1907 vigdes Erk och Ems i Augerums kyrka derefter middag för ett 60 tal inbjudna, hos C. H. Andersson, Holmen, C.H, Andersson var en morbror till Ems, både Erks och Ems släktingar och vänner var med.
Några små händelser före och efter bröllopet skall ej uteglömmas, Erk hade målare hos sig även bröllopdagen, det var en gammal bảtsman som gick under namnet Humpa, han hade inte varit hos Erk på ett par dagar, men denna dag kom han för att putsa av litet sa han, kl, 5 em. skulle vigseln vara och skulle Erk resa från byn kl. 2 em, till Ems hem derifrån skulle ett par hyrhästar med heltäckare ifrån staden skjutsa till Augerum, nog av då Erk var färdig åka svärmade en bikupa, Erk kastade av sig smokingen och kommenderade upp drängen i en hög ask på gảrden, själv tog Erk en tom bikupa och höll på en lång stång under biklasen, drängen skulle ge grenen, bina satt på, en skarp knyck och så var det beräknat att bina skulle bli i kupan, men nej hela svärmen kom nerdansande på Erk der han stod, målaren hoppade och skrek-spring spring, men Erk sprang inte han borstade sakta av sig bina, satte kupan över dem på marken, tog på sig smokingen igen och en lätt ytterrock upp på vagnen, som drängen nu var färdig med, drängen skulle skjutsa Erk först med en häst, sedan skulle han köra ned 2 hästar till bröllopsgården Holmen, målaren gick der och tittade på under förberedelsen och då skjutsen tog igång pả gảrdbacken smäller ett dunderskott, hästen blev rädd och satte av i sken nedåt vägen, det var nätt och jämt att drängen och Erk med förenade ansträngningar kunde hejda hästen sả mycket att kurvan vid vägskälet kunde klaras, den toste mảlen- sa drängen, resan till fästemön gick bra.
I Ems hem gick hon och väntade på sin brudkrona, vilken en av deras drängar skulle avhämta i staden, drängen hade kört på morronen, men var ej kommen kl, 3 em. sin bruddräkt hade Ems och en vännina sytt hemma och nu fattades ej mer än kronan, ekipaget från hyrkuskverket kom kl. 3 en ny elegant heltäckare 2 vackra fuxar och en medelålders välklädd kusk, đả Erk och Ems stigit in i vagnen för avfärd kom drängen med kronan, han var litet smått upprymd av sprit, han var även inbjuden till bröllopet, nu fick han i all hast taga plats gå bocken utmed kusken och sả bar det i väg till Augerums gamla vackra kyrka.
Vigselakten gick ritualenligt och ingenting hakade upp sig, det blev en stämningsfull middag, många tal hölls och tiden gick fort till uppbrottet, häntning var beställd kl. 12, Erks och Ems skjuts stod kvar å bröllopsgården hela tiden beredd till uppbrott.
Erk hade placerat sin höga hatt i droskan, några ungdomar som tyckt att i droskan var en undangönd plats, för en
mera intim stund hade sIaugit sig in o ch satt sig på hatten, då Erk fick se den sedermera var den som ett dragspel, det
var ju bröllop---.
Vid denna tid var det sed att de nygifta skulle försöka smita unđan utan att någon skulle se det, de gjorde mảnga försök, men alltid var det någon som passade upp, sả till sist smuglades de nygifta ut genom en bakdörr, kusken satt färdig på kuskbocken med piskan i paradställning, hästarna stod pa spänn, men då de nygifta tog språnget in i vagnen blev det ett skrik, och mảnga risgrynspåsar dansade in i vagnen på de nygifta, många undgicks naturligtvis, men nog hade de som nogsamt vaktade fått dränka brudparet med risgryn.
Hästarna satte en väldig fart och bröllopsgården var lảngt bakom, skotten knallade i natten, å själva bröllopsgården var det strängt förbjudet att skjuta och ortens kronobetjäning vakade över det, det var nämligen sả att värdinnan var litet nervös för skotten och fruktade någon olycka, ty i Augerum var vid denna tid en hel del djärva ungdomar.
Hästarna travade fort i den ljusa sommarrnatten och på denna, tid var stenhuggeri i gång för fullt i denna trakt, stenhuggarna som väl kände både Erk och Ems genom de mảnga körslorna til1 staden, hade nu lagat till knallefekter av rätta slaget och dả vagnen passerade Hejetorps skogsbacke brakade det löst, kusken kunde ej tygla hästạrna, de stegrade sig och kastade sig i diket, droskan hannade i diket emot en kraftig stenmur, Erk öppnade ena dörren och frảgade kusken om det gick, han svarade varen lugna bara det är ingen fara än, några, främmande ungdomar hade kom till och de ropade "1eve brudparet" vagnen var på väg igen och nu hördes ett par hästar efter, kusken ville inte släppa förbi någon och nu blev det en kappkörning utan like, de fuxar brudparet åkte efter var unga och kusken var säker körare, Ems upptäckte i rutan bakefter att de som kom var deras egna hästar ett par grå, å den skjutsen åkte Erks far, bror och systrar samt en familj från grannbyn, då de såg att de ej fick köra om droskan lugnade de sig något och då brudparet kom hem till byn var hela huset upplyst med fotogenlampor och ljus, vid ingången var en äreport rest och i den brann kulörta lycktor, det var sagolikt i sommarnatten, ett minne som står sig genom årens alla frestningar.
Pigan och nägra vänner hälsade brudparet välkonna till byn, det var äldre vänner som ej ville göra den lảnga resan till kyrkan utan väntade i byn på brudparets hemkomst, bland dem var Vackerman med hustru, J.M. med hustru, Olof, målare Humpa, Erk tackade alla och sa god natt, brudparet gick in, pigan hade en kopp gott kaffe till brudparet.
Undertiden hade den förut omnämnda skjutsen hunnit in på gården och än en gång ropade de "leve brudparet" så gick var och en till sitt.
Innan Erk somnade hördes många skjutsar passera häradsvägen emot respektive hem.
Personanteckningar
Eric föddes 1880 i Bröstorp, som första barnet till bonden Karl Andersson från Nättraby och Hanna Eriksdotter från Bräkne-Hoby.
1904 genomgick Eric länets lantmannaskola och folkhögskola i Ronneby. Han tog examen med följande betyg:
Fysik: Godkänd
Kemi: Godkänd
Botanik: Godkänd
Zoologi: Godkänd
Geologi: Godkänd
Jordbrukslära: Med beröm godkänd
Veterinärskunskap: Med beröm godkänd
Husdjurslära: Med nöje godkänd
Mjölkhushållning: Godkänd
Byggnadslära: Med nöje godkänd
Geometri, fältmätning och afvägning: Godkänd
Skogshushållning: Godkänd
Landtbruksbokföring: Med beröm godkänd
Linearritning: Med beröm godkänd
Räkning: Godkänd
Stats- och kommunalkunskap: Med beröm godkänd
Svenska språket: Med nöje godkänd
Flit: Berömlig
Uppförande: Hedrande
1907 gifte sig Eric med Emma Gustafsdotter från Fridlevstad. De fick tillsammmans döttrarna Marta (f. 1908) och Elin (f. 1913). De tog över gården i Bröstorp 1908.
1911 blev han ledamot av kommunalnämnden och när hälsovärdsnämnden blev en särskilt nämnd blev han dess förste ordförande. Samma år blev Eric även ombud för yrkesinspektionen.
1916 blev Eric ledamot i Blekinge läns Hushållningssällskap.
1918 blev Eric ordförande i hälsovårdsnämnden.
1920 invaldes Eric i styrelsen för järnvägen Nättraby - Alnaryd - Eringsboda - Älmeboda (NAEJ).
1922 blev Eric invald i kommunalfullmäktige och när fattigvärdsstyrelsen och kommunalnämnden blev egna organ blev Eric fattigvärdsstyrelsens förste ordförande.
1926 blev Eric ordförände i Tvings sockens barnavårdsnämnd och samma år blev han landstingsman i Medelstad härad för de frisinnade (Liberalerna) och åtog sig flera andra uppdrag.
1929 blev Eric ledamot i lasarettsdirektionen.
1930 blev Eric ledamot i Svenska Naturskyddsföreningen.
1945 utsågs Eric till extra polisman, i och för bevakning och annat biträde vid omhändertagande av flyktingar. Tjänstgöringsskyldighet närmast vid förläggningar i missionshuset i Berg, Tvings socken.
Vid gårdens försäljning till dottern Elin och hennes make Carl Abrahamsson 1939 köpte Eric en lägenhet i Tvings samhälle. Under senare delen av sitt liv bidrog han mycket till Folklivsarkivet i Lund med sina svar på s.k. frågelistor. Dessa skrev han på skrivmaskin.
Under sin tid som jordbrukare i Bröstorp gjorde sig Eric känd som en insiktsfull och duglig lantbrukare som väl förstod att omsätta moderna rön i praktiken och gården blev ett mönsterjordbruk.
Eric hade en grågrön motorcykel med sidovagn av märket Indian och registreringsnumret K4 vilket innebär att det var den fjärde registrerade motorcykeln i Blekinge.
Media
Källor
- Tving (K) CI:8 (1864-1888). Riksarkivet. Bild: 380 (C0058892_00380) Utsnitt: https://app.box.com/s/khc1hhn9u19zsve3hn1ied7no8kklran
- Tving (K) AI:32 (1876-1884), Tvings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13423/A I/32 (1876-1884). Riksarkivet. Sida: 282 (C0058877_00302) Utsnitt: https://app.box.com/s/c26xl9folx56kih43my3leqi5vsvrwq0
- Tving (K) AI:36 (1884-1894), Tvings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13423/A I/36 (1884-1894). Riksarkivet. Sida: 278 (C0058881_00065) Utsnitt: https://app.box.com/s/dyi2kehfhxeydsyprz4fp0nhmqcpe1gz
- Tving (K) AIIa:4 (1895-1911), Tvings kyrkoarkiv, Församlingsböcker (inbunden serie), SE/LLA/13423/A II a/4 (1895-1911). Riksarkivet. Sida: 803 (00112038_00093) Utsnitt: https://app.box.com/s/wbvqzxxuph95bciswqi9030b9iqc3jof
- Tving (K) FI:1 (1864-1894), Tvings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/LLA/13423/F I/1 (1864-1894). Riksarkivet. Sida: 391 (00112065_00395)
- Augerum (K) EI:8 (1895-1943), Augerums kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/LLA/13014/E I/8 (1895-1943). Riksarkivet. Sida: 32 (00132565_00036)
- Tving (K) AIIa:6 (1911-1931). Riksarkivet. Sida: 690 (00112040_00288) Utsnitt: https://app.box.com/s/fzm8zb8oikuohl470dxq4ln4kizzdzo4
- Tving (K) AIIa:8 (1930-1951), Tvings kyrkoarkiv, Församlingsböcker (inbunden serie), SE/LLA/13423/A II a/8 (1930-1951). Riksarkivet. Sida: 508 (00112042_00210) Utsnitt: https://app.box.com/s/i64pk8fg7jwjcs3tn4y1kdvddw9tjpme
- Tving (K) FI:3 (1917-1944), Tvings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/LLA/13423/F I/3 (1917-1944). Riksarkivet. Sida: 51 (00112067_00054)
- Tving (K) FI:3 (1917-1944). Sida: 110 (00112067_00113)
- 1940 års folkräkning H1AA:227 (1940). Statistiska Centralbyrån SCB. Sida: 75 (v884785.b2060.s75) Utsnitt: https://app.box.com/s/bel75t1zzn94d9qzl9h5anfrbh5mehu0
- Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital. AID: r1.p5468112
- Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital. AID: r4.p12591967
